Denna veckas I-landsproblem och ett irritationsmoment sedan en tid tillbaka är tomater. Denna underbara grönsak som man blir serverad till lunch eller middag i olika former. Vill säga här att det var bara för några år sedan som en person lärde mig att äta tomater, innan dess kunde jag inte ens titta åt en dem.
Det irritationsmoment och fenomen jag stöter på så ofta och är lika annoying varenda gång är när man får tomater i eller till sin maträtt och resturangen inte behagat att skära bort det där träiga i mitten. Senast idag när jag och "Sasa med luggen" (Sasa har numer trimmade polisonger) var ute och lunchade kom denna issue upp.
Tänk er en grymt fin tomat och mozzarella sallad. Så där läckert fräsch med varvning av mozzarella och spröda tomater, lite olivolja ringlad runt, nymalen peppar, havssalt och sedan krispiga basilikablad sprinklat över hela härligheten. Serverade av en italiano med mörkt hår och uppknäppt skjorta...Mmmmm....
Efter att ätit denna fröjd med ögat är det dags att hugga in med munnen. Jaha, då ska man tugga sig igenom en bit trädstam för att nå det så annars underbara tomatköttet. Vad är problemet med att skära bort den där grenen i mitten av tomaten? Men kom igen nu då, det förstör ju hela smakupplevelsen när man nås av detta stenhårda. Tar det för lång tid att skära bort det? Slösar man bort en massa råvaror? Ska man beställa gurka istället?
Nu åker jag hem och kör rehab-rygg övningar.
Stay cool!
P.S Lyssnar fortfarande på "Viva la vida" med Coldplay. De e najs!
