Min kära granne Gunnar a.k.a galne Gunnar har, som kanske vissa vet, flytt fältet. Han har blivit bortforslad från Öfvre Helsingborg till okänd ort. För de av er som inte kände till Gunnar så kommer här en kort beskrivning/omnämning:
- Allt mellan 80-116 år
- Bott här sedan fastigheten upprättades
- Ej betalt elräkning sedan ungefär samma tidpunkt
- Gick i gummistööööövlar året om
- Om han öppnade dörren till lgh så vädrades trappen en veckan efter
Unt so weiter
Han presenterade sig genom att ringa på hos mig, långt efter Bolibompa tid, iförd endast kalsonger och t-shirt frågandes efter cigaretter. Blev inget med det, serru Gunnar.
Nja, lite synd var det ändå om honom och jag flaggade faktiskt för styrelsen om hans skick och att man ev borde göra en hemkoll.
Detta blev nog gjort för lägenheten är såld och den håller på att renoveras JUST I DETTA NU!.
Christ, det är lyhört i min fastighet ska tilläggas. Går grannen på toa så hörs både ettan och tvåan. Ni fattar nog att det passar utmärkt för mig som redan har det jobbigt att gå på jobbtoaletten. Lite Stesolid moment att gå hemma också.
Som sagt, lägenheten är såld och de renoverar nu för glatta livet. Säkert kul för dem men mindre roligt för oss andra på samma våningsplan då det känns som man river tapeter, spacklar och lägger golv inne i min trumhinna. Eftersom det är betongväggar från 50-talet så är det inte heller lilla borrmaskinen från Biltema som åker fram. Nä då, vi snackar Hiltimaskiner rakt in i benmärgen. Förmodligen såhär det kändes att jobba hemma i Hallandsåsen, utan Rocka gill då (Fredrik, har jag stavat rätt?).
Sprang på nya grannen idag och jag frågade när det var dags för inflyttning. "Till sommaren", fick jag till svar. Känns inte som att Gunnar lagt allt för mycket tid i Elle Interiör eller Hus och Hem sista tiden. Vi snackar total sanering där Koja till Slott verkar mer som från Container till Lägenhet. Lite tragiskt att det inte finns några närstående som kan se detta i ett tidigare skede.
Livet går vidare i kvarteret Rosehip.
