Vissa i min närhet har kommenterat några gånger att de tycker jag har mycket ”prylar” i hemmet. Då pratar vi inriktning ”träningsprylar”.
Jag säger INGENTING. Vem fan har inte spikmatta, yogamatta, yogavideo, hantlar, gymhandskar i skinn, powergrips (handledsstärkare), pingisrack, walkingskor och speciella walkingbyxor i garderoben?
Lite Sakro Kraniala behandlingar och Feldenkreich på det så har man täckt in hela kroppen.
Dessa sistnämnda behandlingar kan kännas lite hokus pokus och simsalabim men de funkar faktiskt. Det sa ifs säkert Runar till Carola också när de traskade till Livets Ords lilla get together i Uppsala.
Hade känts trist och onödigt om jag inte hade använt mina ”prylar” men de åker fram någon gång i månaden ska ni veta. Kanske inte alla på en och samma gång men de finns där, ständigt i mina tankar och i mitt sideboard.
Ni vet vad de säger, flest prylar…. minst utrymme i hemmet.
Mitt senaste inköp är mina Exetubes från Casall. Exetubes, ni frågar?
Jo då, det är sådana där gummiband som man tränar styrka med i hemmet eller på resan. Handtag i varje ände och de kan man haka fast i ett dörrhandtag och sen är det bara att steka biceps, triceps, lats och axlar. Passar perfekt för att träna upp en gammal krigsskada i hemmets lugna vrå.
Helt otippat så har jag lite känningar i min axel när jag servar för mycket. Jobbigt att serva sig själv i nacken.
Det där gummibandet kan vara lömskt. Finns olika typer av gummiband och för många herrans vårar sedan så hade jag en typ utan handtag som man fäste i dörrspringan. Funkade hur bra som helst till dess att en i släkten öppnade dörren och gummibandet satt som en skön 2:a gradens brännskada i hela ansiktet.
Ni vet hur det känns när någon rullar ihop en handduk och snärtar mot en späd liten kropp!!??.
Svårt mycket värre med ett gummiband som far i 400 km/h mot nosen. Sweet lord vilken smäll!
Annars håller mitt nya uppsatta träningsprogram i sig. Igår var det jogging och styrka överkropp. Det kändes lite imorse eftersom jag fick äta filen med sugrör. Helt darrig av att lyfta skeden till munnen.
Blev lite jobbigt att få igenom dinkelpuffarna i sugröret men de slank förbi till slut.
Dröjde även förbi Landskrona innan jag lyckades får in 5:ans växel i bilen idag. Smertchen.
Alla rörelser över midjehöjd känns som en dröm men det går över en annan dag.
Peace, love and understanding!
