tisdag 10 november 2009

MAXWELL, herregud vilken kille!

Sweet mother of GOD!
Upplevelse deluxe för oss som följt denna man sedan tonårstiden. Äntligen så kommer han till Europa och Copenhagen för en spelning igår kväll som tar hem de flesta priser. Inte en torr trosa bland publiken, tror ifs att det gäller såväl kvinnor som vissa män (då blir det såklart fuktiga kalsonger där).

Lika bra att börja från början igår.
Vår kära Soffan gjorde oss den äran att komma ner till skåneland för att gå på Maxwell konserten. Sofia flög ner från Bromma tillsammans med ett välkänt gäng. Hela AIK klanen inklusive lite annat löst folk i fotbolls-Sverige var på samma flight för att medverka på Fotbollsgalan i Percys egna lilla lya.
Då jag "tydligen" har AIK som mitt nya favvo-lag så blev jag tvungen att smyga fram till Rinkebys stoltheter på Sturup och fråga om ett foto.
Tjärnström (mjauuu), Bojan Djordjic, Kayongo-Mutumba, Hooiveld och en till.
Skön start på denna måndag.

Efter jobb så samlade vi ihop oss ute på Scandic Segevång a.k.a flyktingförläggningen.
Vi gjorde vårt bästa för att fixa till vårt yttre vilket, som vanligt, gick som en moonvalk. Det var två ståtliga skönheter som gled igenom repan och ut till vår jugge-taxi, Sasa och Rabi stod i parad för att frakta över oss till Amager in Denmark.
Väl i Danmark så var det fyra ganska tända personer (någon klart övertänd) som struntade i regntunga skyar och konstiga dialekter för att vänta på insläpp.
Väl inne så inser man att man skulle kunna vara precis varsomhelst i världen förutom i Sverige. När man ska betala för första rundan i baren så tar de inga andra kort än Dancard eller cash, OTIPPAT där Danmark. Finns f-n inget annat land där detta skulle kunna hända. Sasa fick köpa ut oss med svenska cash och sen gick de två amazonkvinnorna ut för att hämta ut pengar. På vägen så sticker vi såklart in och tar en pizza, lite på uppstuds.

Med varsin Gin och t i plastmugg, solsken i blick och ömma fotsulor så började väntan inför konserten....LÄNGST FRAM VID SCEN. Dj Phil underhöll under tiden och detta var det näst bästa av kvällen, Phil drog fram den ena soulfavoriten efter den andra. Så förbaskat bra.
Förövrigt så kan jag säga att Rabi har bokat upp DJ Phil till nästa get together på club Lovin. Sweet Rabi, we´ll be there.

Till slut så ändrar han så scenen, denna gigant till man, Mr Maxwell.
Ja jäklar i min lilla låda, här blir det svårt att beskriva just känslan som infinner sig. You had to be there.
Han rör sig som en katt, sjunger som en gud och hela hans aura ropar ut;
"Anky, här är jag!"

Kommer på mig själv, och Soffan också för den delen, med att tokstirra. Om någon runt omkring tittat på oss, ja då ser det garanterar rätt stalkeraktigt ut.
Behöver jag nämna här att vi båda får möjligheter att ta Maxwells hand, mer än en gång, och det betyder plötsligt ganska mycket. Likt en 15-åring på Idol så tittar jag och El Soffo på varandra och ropar i kör;
"Jag tänker inte tvätta den handen iallafall"

Favoritlåtarna rullar in på löpande band och det är fyra väldigt glada och nöjda personer som sätter sig i bilen tillbaka till Sverige. Några mer som var sjukt happy över att sätta sig ner var mina små tassar. Klackar, strl 41 och en onödigt lång kropp är inte alla gånger en bra kombo.
Den som tror att man klassar gårdagens happening som en av de största uppleveleserna i sin konsertkarriär räcker upp en hand nu! STORT.

All good people!

Anky